– Jag saknar dikorna i budgeten, säger Henrik Lander, ordförande i Sveriges Nötköttsproducenter och ungnötsuppfödare i Molkom i Värmland.
Dock tycker han ändå att det är bra att det blev 1 000 kronor per mjölkko.
– Men jag tycker att man kunde lagt pengar på dikorna också.
Dels för att det är dikorna som till stor del sköter om naturbetesmarkerna. De är viktiga för den biologiska mångfalden och det skulle behövas fler dikor än idag för att sköta mer mark. Dels för att det kan vara tufft att få ihop dikokalkylen. Mjölkkorna får dessutom pengen förutom att de redan har en klövpeng.
– Både gris, tacka och mjölkkor får stöd, men inte dikon. Vi kommer att fortsätta vårt enträgna arbete.
Dikorna saknar djurvälfärdsersättning
Henrik Lander tycker att det är synd att dikorna blir styvmoderligt behandlade. Samtidigt som det är en skriande brist på svenskt nötkött. Dessutom kan dikorna för många unga vara en väg in i lantbruket. Det går att starta i mindre skala och på marker som är billigare att arrendera eller köpa.
– Dikorna är också viktiga för beredskapen. Det finns nötkreatur i alla kommuner, men inte mjölkkor. Dikorna borde ha fått minst lika mycket som mjölkkorna.
Även LRF uppmärksammade i sin kommentar till höstbudgeten att det är köttbrist i Sverige och höstbudgeten från regeringen inte gav inga tydliga besked på hur det ska lösas. Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande kommenterade detta så här i ett pressmeddelande:
”Svensk nötköttsproduktion saknar en djurvälfärdsersättning för dikor och ett investeringsstöd för mindre producenter.”
– Vi kommer att fortsätta att uppvakta landsbygdsministern och vi har goda argument för att det behövs en dikopeng, säger Henrik Lander.
Tidigare intervju: ”På väg åt rätt håll” – Tidningen Nötkött