Från juli 2023 till och med juni 2024 minskade antalet dikor med 10 257 kor. För att bibehålla antalet födda kalvar hade dikorna i stället behövt öka med 6 093 kor för att täcka upp för att det blir färre mjölkkor.
– Jag tror att dikoproducenternas ålder och lönsamheten är de viktigaste orsakerna till minskningen, säger Henrik Lander, ordförande i Sveriges Nötköttsproducenter, SNP, och själv nötköttsproducent i Molkom i Värmland.
Det är en hög medelålder i kåren och hans känsla är att en del äldre producenter väljer att trappa ner. Även mindre gårdar kan uppleva att lönsamheten är för dålig. När det blir för lite över rent ekonomiskt väljer de att avveckla.
Sen kan en del också valt att minska produktionen regionalt för att hantera ett sämre foderår 2023. Att det kommit besked om räntesänkningar tycker han är positivt.
– Räntesänkningar kan hjälpa de som vill satsa och nyinvestera, säger Henrik Lander.
Dock menar han att det har mindre betydelse för de som av åldersskäl valt att avveckla. Här är det snarare viktigt att underlätta olika former för att generationsväxla. På sikt hoppas han att SNP:s arbete för att deltidsbönder som vill växa inte ska missgynnas när de söker investeringsstöd ska ge effekt. Idag gynnar systemet heltidsbönder som söker stöd.
Ser möjligheter framåt
Olika rapporter i höst har visat på en sämre lönsamhet och lägre framtidstro i nötköttsproduktionen jämfört med i mjölk- och grisproduktionen.
– Men de som håller på med ungnöt verkar generellt positivare, säger Henrik Lander.
Då är det också viktigt att det finns tillgång på kalv. Han tycker att det blivit lite positivare tongångar bland dikoproducenterna i höst, bland annat för att många haft ett hyggligt foderår 2024.
– Det är också viktigt för dem att kalvpriset gått upp i höst, i snitt bedömer jag runt 3–4 kronor per kilo vilket gör en 1 200 kronor per kalv.
SNP tänker ha fokus på dikon under 2025 och i början av året ska generella dikokalkyler tas fram, precis som det redan görs för ungtjurar. Detta är i ett samarbete mellan SNP, LRF Kött, Gård & Djurhälsan samt Växa.
För den långsiktiga lönsamheten är det även viktigt med ett vallstöd som omfattar hela landet samt djurvälfärdsersättning. Även att utnyttja digitala hjälpmedel bättre finns med på Henrik Landers önskelista.
För att göra köttraskalven mer lönsam borde det också vara en större skillnad på djur med olika klassning.
– Nu skiljer det bara ungefär 1,50 kronor per kilo slaktvikt och det är för lite. Det måste löna sig bättre att leverera djur som klassar sig högt, säger Henrik Lander.