I januari i år fick Jordbruksverket och Naturvårdsverket regeringens uppdrag att ta fram åtgärder för att minska ammoniakläckage inom lantbruket. Bakgrunden är att Sverige inte klarade det målet inom EU:s Tak-direktiv för 2020 och till 2030 gäller ett nytt utsläppsmål.
Till 2020 skulle utsläppen ha minskat med 15 procent och resultatet blev i stället en sänkning med 9 procent. Enligt Elisabeth Bölenius, utredare på Jordbruksverket, handlar det om en överträdelse på drygt 3 000 ton ammoniak.
– Sverige har erkänt att vi inte har uppnått det vi ska göra. Det kan innebära att vi dras inför EU-domstolen och där skulle vi kunna få sanktioner i form av en klumpsumma eller dagsböter. Det kan handla om hundratals miljoner, säger hon.
LÄS MER: Ministern: Därför kommer jag lyckas minska regelkrånglet
Flera missar målet om ammoniakläckage
Men Sverige är inte ensam om att inte klara målen. Elisabeth Bölenius uppger att det är elva länder inom EU som inte har uppnått målen inom Tak-direktivet, varav nio länder inte har uppnått målet när det gäller ammoniakläckage.
Myndigheterna har i sitt uppdrag hittat några åtgärder som de ser som möjliga. Hänsyn har tagits till konkurrenskraft, livsmedelsproduktion, klimat- och miljömål. Enligt Elisabeth Bölenius handlar förslagen bland annat om att ändra i befintliga Cap-stöd (EU:s gemensamma jordbrukspolitik), ny arealersättning i strategisk plan så att det skulle gå att få ersättning för spridningen och inte bara investeringen. Men även utökade krav på spridningsteknik, svämtäcke, nedbrukning och täckning motsvarande tak. När det gäller utveckling har de identifierat att surgörning har en mycket stor potential.
– Vi har också identifierat ett antal regelskärpningar som skulle kunna göras och behovet av att utveckla surgörning. Sedan får vi se vad det blir, det beror på regeringen.
Lanserade Kvävevklivet
När regeringen fattar beslut i frågan är i nuläget oklart. Enligt landsbygdsministerns pressekreterare så bereds förslagen i regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma till hanteringen av förslagen.
Parallellt med uppdraget till Naturvårdsverket och Jordbruksverket lanserade regeringen i höstas det så kallade Kväveklivet. Det har en budget på 300 miljoner kronor, 100 miljoner kronor per år 2025-2027. Pengarna ska gå till investeringsstöd för att minska läckaget av ammoniak och kväveutsläpp inom lantbruket. Men exakt hur förordningen eller stödet kommer att se ut är fortfarande oklart.
– Kväveklivet ingår inte i Cap utan det är svenska pengar. Troligtvis blir det klart till runt nästa halvårsskifte, säger Elisabeth Bölenius.