Positiva genetiska trender

Nu finns trendkurvor för de senaste 20 åren beräknade utifrån inte bara de nya nordiska delindexen och avelsvärdena utan också för det nya sammanvägda svenska avelsindexet som blev klart i mars.

– Det är ett mycket nyttigt verktyg för rasföreningarnas avelsråd eftersom det går att följa utvecklingen för alla index och avelsvärden, säger Per Mårtensson, avelsuppfödare på Simontorps Charolais samt ledamot i Svenska Charolaisföreningens avelsråd och NAB:s styrelse.

För de stora raserna pekar kurvorna generellt uppåt för AIX. Basen i detta avelsindex är satt till 0 för svenska djur som är födda fyra till nio år tillbaka i tiden. För övriga index och avelsvärden är medelvärdet 100 med bas av svenska, danska och finska djur som är födda för fyra till nio år sedan. Avelsråden kan vid behov viktningen av en egenskap om utvecklingen inte är den önskvärda.

– I snitt för de flesta raserna blir avelsindexet, AIX, en enhet bättre per årgång.

Dock kan kurvorna svänga lite mer för raser med få djur. En enskild importtjur kan ge både positivt och negativt genomslag i en årgång.   

Säkerheten ökar med åldern

Det är intressant att räkna på det ekonomiska värdet av en förbättrad slaktkroppstillväxt. Varje enhet av avelsvärdet motsvarar cirka 3 gram daglig slaktkroppstillväxt. Ett index på 110, jämfört med 100, motsvarar +30 gram slaktkroppstillväxt per dag. På en uppfödningstid på 400 dagar ger det 12 kilo extra slaktkroppsvikt. Med ett pris på 60 kronor per kilo slaktvikt, och tjuren bidrar med hälften av genetiken i kalven, blir det ett mervärde på 360 kronor per kalv.

– Säg att en tjur som har avelsvärdet 130 i slaktkroppstillväxt jämfört med 100 och han får 90 avkommor då är det ett mervärde på nästan 100 000 kronor, säger Per Mårtensson.

På formklass och mjölk kan man räkna på motsvarande sätt, men på kalvningsegenskaperna är det svårare. Dock vill han ha med brasklappen att man även måste titta på säkerheten i avelsvärdet, den är lägre på unga djur och högre på äldre djur.

– Kalvarna som föds i år har i de flesta fall en säkerhet på 0,13 till 0,28 i produktionsindex, medan äldre tjurar kan ligga på 0,7 till 0,8. En äldre tjur med produktionsindex på 120 är därför ”bättre” än en tjurkalv med ett värde på 125. Så fall inte för ett högt värde på en ung individ. Avelsvärdena måste värderas utifrån säkerheten.

Avelsvärden sjunker oftast med åldern på grund av avelsframsteget. För charolais och hereford förbättras avelsindexet AIX ungefär en enhet per år.

Ändrade kurvor

Raserna har lite olika viktning av de olika egenskaperna i indexen. För vissa egenskaper som födelseindex, FIX, så ingick tidigare bara förstakalvarnas kalvningsförlopp, men nu ingår även kornas kalvningar samt dödfödslar vilket gör att den kurvan blivit flackare. Simmental har till exempel fått en hög och flack kurva beroende på att rasen har lägre födelsevikter i Sverige och bättre kalvningsförmåga än i Danmark, som nu också ingår i avelsvärderingen och har en hel del simmental.

För charolais är det en tydlig kurva med lägre födelsevikt och bättre kalvningsförmåga. Dock betonar Per Mårtensson att man inte vill ha för små kalvar. En kalv med en födelsevikt på 25 kilo kommer inte att hinna ta igen det under uppfödningen. Han har räknat på betydelsen på 25 år för charolais. På den tiden har varje kilo högre födelsevikt gett 6 kilo högre ettårsvikt och 8 kilo högre slaktvikt vid slakt vid samma ålder.

– En kalv som är tio kilo lättare vid födelsen tappar i medeltal 50 kilo i slaktvikt om slaktåldern är densamma vilket motsvarar omkring 3 000 kronor.

Den genetiska trenden är cirka ett kilo lägre födelsevikt på 20 år när charolais är faderras. Samtidigt har den genetiska trenden för slaktkroppstillväxt ökat med mer än 15 avelsvärdesenheter som motsvarar nästan 20 kg högre slaktvikt vid samma ålder vilket han tycker är en bra utväxling. Hans råd är att välja olika tjurar till kor och kvigor.

Delegenskaperna för fett och form har flackare kurvor vilket beror på att de flesta raser har en lägre viktning på dessa. För en bruksbesättning tycker han att man kan resonera i att göra framstegen i trappsteg.

– Tycker man att det är för lite mjölk på korna kan man välja en tjur som passar till det. Men nästa gång man ska köpa tjur kan man fokusera på slaktkroppstillväxt.