I projektet Digitalisering av slaktkedjan har Gotland Grönt centrum, Protos och Hencol tillsammans undersökt hur slaktkedjan kan bli digital. Projektet pågick från november 2020 till mars i år och drygt 1 300 nötkreatur på fem gårdar på Gotland märktes med digitala öronmärkningar. Olika delar av slaktkedjan kunde på så vis digitaliseras, från avläsning av djuren vid lastning, till mottagningen på slakteriet och i samband med avlivningen i skjutboxen.
Använde särskilda avläsare
Under dessa delar av slaktkedjan användes särskilda avläsare som registrerade djuren via de digitala öronmärkena. Informationen fanns sedan tillgängligt digitalt. Enligt projektet är fördelarna med digitaliseringen av slaktkedjan flera. Inrapporteringen till CDB blir säkrare, arbetsmiljön i samband med avlivningen på slakteriet blir säkrare och på längre sikt tros även logistiken bli effektivare när fler gårdar använder digitala öronmärken och om den digitala informationen om djuren görs tillgänglig för slakteriet.
Samtidigt fanns flera utmaningar. Djuren var fortfarande tvungna att läsas av med hjälp av en läsare på 20—30 centimeters avstånd, vilket gjorde att en person var tvungen att vara relativt nära djuren för att kunna genomföra avläsningen. Inne på slakteriet påverkade bland annat metaller och belysning läsavståndet och läsbarheten på de digitala öronmärkena.
— Den största hämskon är att få djur idag har digitala öronmärken, säger projektledaren Susanne Welin-Berger, Gotland Grönt centrum.
Dyrare märkning
Digitala öronmärken kostar visserligen mer, cirka 8 öre per kilo var en siffra som nämndes under presentationen, men uppges sitta bättre än vanliga öronmärken.
Erfarenheterna från projektet kommer att tas vidare. Enligt projektledaren Susanne Welin-Berger, Gotland Grönt centrum, kommer registreringen i stickfållan, där alla märkta djur registreras, att fortsätta eftersom det har gett vinningar i arbetsmiljön.
— Övriga delar av slaktkedjan kommer att använda registreringen när tillräckligt många djur är digitalt märkta. Nästa steg är att slakteriet Protos ska titta på digitala tillämpningar på lammslakten och i hanteringen av hudar, säger Susanne Welin-Berger.