Källa SCB och Jordbruksverket
Under pandemin minskade importen av kött då restaurangnäringen tappade gäster. Därefter ökade importen i samband med att restriktionerna lättade 2021 och samhället öppnade upp, visar Jordbruksverkets senaste marknadsrapport.
Statistiken över utvecklingen av antalet företag med nötkreatur visar en stadig nedgång. Mjölkproduktionen, som är sammanlänkad med nötköttsproduktionen, har haft en snabbare strukturutveckling mot färre men större gårdar än vad den specialiserade nötköttsproduktionen uppvisar. Nötköttsproduktion är för många av landets drygt 15 000 nötköttsföretagarna en deltidsverksamhet, till exempel för att hålla gårdens betesmarker öppna.
Minskad slakt
I antal har nötkreatursslakten minskat med 2 procent de tio senaste åren, även om tillfälliga ökningar noteras. Under 2017 minskade ko- och kvigslakten eftersom djurägare sparade avelsdjur för att utöka sin besättning. Den ökade slakten av samma kategorier 2018–2019 till följd av torkan ledde till färre födda kalvar 2019. Under 2020–2021 har många producenter åter sparat kor för att bygga upp sina besättningar vilket lett till minskad slakt.
Under de senaste tjugo åren har antalet mjölkkor minskat med 28 procent samtidigt som antalet dikor ökat med 24 procent. Det betyder att andelen svenskt nötkött från mjölkproduktionens djur minskat markant under perioden. En grov beräkning av förhållandet i dag visar att omkring 60 procent av svenskt nötkött kommer från mjölkkorna eller deras avkommor, enligt Jordbruksverket.