Koräkningen i december visade på en ökning med 2 500 dikor. Det kan jämföras med 2024 då årsbokslutet blev 7 000 färre dikor. Kovändningen kom med stigande avräkningspriser och enligt Jordbruksverket är det ett ökat intresse för att investera i nya stallar i år. Att branschen andas framtidstro märktes också på intresset för att köpa avelstjur på auktionen på Gunnarp.
Gott nog, men det finns också smolk i glädjebägaren. Som hanteringen av dikopengen, som fortfarande lyser med sin frånvaro. Nya handelsavtal som kan öka importen av nötkött till Europa. Eller Irankriget som ger dyrare diesel och handelsgödsel. Så sjukdomar som blåtunga och betesfeber i klimatförändringens spår. Ove Karlsson, affärsutvecklare på LTU business, lyfte på Växadagarna vikten av att lantbruket har tillräckligt god lönsamhet över tid för att ha muskler att hantera olika risker.
Det blir även allt viktigare att säkra skörden i vått och torrt. För att möta allt fler torrperioder har Adelövs gård investerat i bevattning, se sidan 22. Det nya normala verkar vara att inget är som det brukar vara. Åter till glädjebägaren. Att ungdomar, som är både dagens och morgondagens konsumenter, har en alltmer positiv syn på kött bådar gott inför framtiden. De äter kött och tycker att det är bra för hälsan. Notera att detta trendskifte kom efter att Livsmedelsverket släppte nya kostråd i april förra året.
I rapporten Grön uppväxling visar branschföreträdare en vilja att öka svensk produktion. Finns bara lönsamheten på gård, ska det nog kunna bli verkstad av det.