Bristen på svenskt nötkött har så här i grilltider fått stor uppmärksamhet i media. Det för tankarna till det gamla uttrycket ”man saknar inte kon förrän båset är tomt”. Men att det fattas slaktdjur borde inte överraska. Det är logiskt efter det senaste årens minskning av kor och kalvar. Tappet handlar inte bara om rena produktionsfrågor. Det finns också ett signalvärde i hur samhället ser på jordbruk och kor. Livsmedelsstrategin vill se en ökad animalieproduktion – men det är inte alltid de signaler som sänds ut.
Jordbruksverket och Livsmedelsverket släppte i juni en rapport där de konstaterar att Sverige har mat till 14 miljoner människor vid kris. LRF kontrade med att bara varannan tugga är svensk idag. Dessutom kan brist på insatsvaror som gödsel och utsäde ytterligare begränsa produktionen. Men nötkreaturen då? De som är sinnebilden för resiliens.
Nötköttsbranschen har redan ett horn i sidan till just Livsmedelsverket efter att de sänkt rekommendationen av rött kött, ett av våra näringstätaste livsmedel. I år kommer de offentliga köken att införa de nya kostråden. Redan förra året sågs problem med undernäring i äldreomsorgen – de nya råden lär inte öka matlusten.
Samtidigt som det pratas mycket vego äter gemene man mer kött. Det finns efterfrågan på svenskt nötkött och avräkningspriserna har stärkts. Att koslakten avtagit hittills i år jämfört med föregående år inger hopp, även om det inte går snabbt att göra en kovändning. Men det är ett första steg. Det
Mer om nummer 5 2025: Nötkött: Nytt nummer med fokus på dikon