I många sammanhang lyfts mjölken fram som navet i svenskt lantbruk. Men nötköttsproduktionen är en väl så viktig kugge. Köttriksdagen har alltid fokus på möjligheterna i branschen och även i år kom jag hem laddad med positiv energi.
Men visst finns det utmaningar, som lönsamheten. Medan det marknadsledande mejeriet har höjt priset på mjölk flera gånger i år, har det inte varit samma utveckling på slaktsidan. Att investeringsstödet premierar heltidsjordbruk gör det också svårare för nötköttsproducenter som vill växla upp sin produktion. Detta avspeglas i en mer negativ syn på framtiden i nötkötts- jämfört med mjölkproduktionen i höstens Lantbruksbarometer.
Landsbygdsministern framhöll nötköttsproduktionens betydelse för vår livsmedelsberedskap på Köttriksdagen.
Men tyvärr har inte lampan tänts hos alla. Ett exempel är Lunds universitet som i höstas gick ut med att det är vegetariskt som gäller på universitetet. Då har man inte tänkt hållbarhet ur ett brett perspektiv. Redan i somras började jag känna att ”Fråga Lund” inte klingar lika aktuellt längre. Det var på väg till Borgeby och synen av ännu mer åkermark runt Lund som bebyggts.
Attityden till produktionen är viktig för att locka unga till branschen. Och det ska börjas i tid. Vid middagen på Köttriksdagen påpekade min bordsgranne att nötkött borde vara ett lika tydligt alternativ som mjölk och gris på naturbruksgymnasierna. Ska livsmedelsstrategin och konkurrenskraftsutredningen få snurr på produktionen i Sverige gäller det att man ser till samtliga produktionsgrenar. Även nötköttet.