En gammal rådgivare hade parollen ”kvigor som är på bete när älgjakten börjar är lovligt byte”. Tillspetsat för att lyfta vikten av att inte ha kvar kvigor ute på dåligt bete. Uttrycket satte sig. Men ny erfarenhet, bland annat efter torkåret 2018, visar att höstbete fungerar, om det är bra bete. Det finns till och med innovativa lantbrukare som tänjer gränserna med vinterbete. Och en gräsrotsrörelse har vuxit fram kring regenerativt bete som ser på rator med nya ögon.
Några som betraktats som lovligt byte i media i vår är de i branschen som ifrågasatt beteslagen för mjölkkor. Med inlägg typ: ”Nu ska det bli förbjudet att släppa ut mjölkkor på bete!” Debattörerna har missat att det är svårt att få betalt för merkostnader på bete när det är ett lagkrav. Konsumenter vill gärna ha mervärden, men alla vill inte betala mer. Nettoimporten av mejeriprodukter ökar och motsvarar idag mjölk från 100 000 kor. Samtidigt tappar vi 50 000 tjurkalvar …
När Coop satsade på svenskt naturbeteskött undrade de varför inte alla svenska nötköttsproducenter har betesdrift. Svaret är rent krasst – alla kunder är inte beredda att betala mer. Naturbetesköttet lanseras som från djur som skuttat runt i hagmarker. I en romantiserad syn på betet existerar inte utmaningar som rovdjur, knott, parasiter, betessjukdomar och värmestress. Nötköttsproduktion på stall har också sina kvaliteter. Gårdar mer lämpade för stallbaserad produktion har en viktig roll att ta hand om tjurkalvarna från mjölk och dikogårdar med betesdrift. Ett samarbete att värna, allt annat vore mer än lovligt dumt!