MED BEGREPP SOM bondeskam, veganpropaganda och en hård, ofta snedvriden samhällsdebatt är det lätt att tro att framtiden för nötköttet är mörk. Men faktum är att det ser ljust ut för svensk nötköttsproduktion.
För ett år sedan var det Lena Widebeck som skrev årets sista krönika i Nötkött. ”Ett annorlunda år börjar gå mot sitt slut, ett år som inneburit mycket oro över torkans konsekvenser. Betet har inte räckt till, skörden av vall och spannmål blev låg och många har begränsad tillgång på ströhalm.” sammanfattade hon läget då. I dag är verkligheten en annan.
2019 kommer vi inte att minnas som ett krisens år, snarare ett för återhämtning, men också ett år då klimatdebatten riktigt tog fart. Skörden av vall och spannmål har varit bra på många håll och de långa slaktköerna börjar mattas av. Färre hondjur slaktas nu jämfört med tiden just efter torkan, och den starka laganda som visade sig så tydligt under torkan hänger kvar som en positiv effekt av allt det jobbiga.
DEN ALLMÄNNA MEDIABILDEN är att kött är det sämsta man kan producera och konsumera, men enligt statistik från YouGov 2019 så är konsumenterna smartare än så. Inställningen till svenska djuruppfödare är faktiskt positiv. Den är något starkare än föregående år och jämfört med 2011 har andelen som är mycket positiva till svenska djuruppfödare ökat ordentligt. Här ser vi också att allt fler väljer svenskt kött och när det kommer till att göra en insats för klimatet tror majoriteten på att minska matsvinn och användningen av fossila bränslen, snarare än att sluta äta kött.
Många svenska köttbönder är inne på samma spår. Vissa använder svinn från livsmedelsproduktionen som foder till sina djur, andra ställer om till en helt fossilfri produktion. Läs mer om det på sida 6.
I SITT ÖPPNINGSTAL TILL årets Köttriksdag satte Martin Moraeus från LRF:s riksförbundsstyrelse, fingret på vilken viktig funktion lantbruket har i samhället. Produktivitetsutvecklingen har frigjort massvis med tid som innebär att många kan göra annat än att producera mat. De kan bli lärare, forskare, busschaufförer och sjuksköterskor. Effektiviseringar som också har gjort att maten blivit billigare, samt att fler har råd att äta sig mätta och har pengar över till annat.
För nästa år önskar jag mig att fler vågar ta debatten om att en varierad kost som också inkluderar animalier är klimatsmart. Jag önskar mig också bättre och enklare metoder för att mäta och redovisa vilken klimatpåverkan olika livsmedel har. Det behövs för att göra det enklare för konsumenterna att göra egna klimatsmarta val och för att vi inom de gröna näringarna på ett aktivt och analytiskt sätt ska kunna driva förändringen mot en än mer klimatvänlig produktion. Vilka är dina jul och nyårsönskningar?