Det här är en förkortad version av artikeln. Hela artikeln läser du i Nötkött nummer 2 2024 (länk till e-tidningen)
När statsminister Ulf Kristersson (M) var värd för det säkerhetspolitiska toppmötet på Gotland den 13 oktober 2023 deltog bland andra Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak. Men inte bara säkerhetsfrågorna var i fokus. Vid middagen på Hotel Stelor, i Västergarn sydväst om Visby, blev gästerna serverade lokala råvaror och på tallriken låg ryggbiff från Sigulds kött i Lye, fyra mil bort.
– Det gör mig väldigt glad, det var en fjäder i hatten! säger Bengt Björkqvist som tillsammans med två andra personer äger Sigulds kött.
Räknar upp värdekedjan
Tillsammans med sambon Maria Enderborg driver han företaget. Stolt räknar han upp värdekedjan som lett fram till middagen på toppmötet.
– Jag har fött upp djuren, Protos har slaktat, Korvfabriken i Roma har styckat, Maria har sålt köttet och Linus Ström har lagat.
2016 la Bengt Björkqvist om produktionen från mjölk, via kvighotell, till kött. De köpte in 50 köttraskvigor, brodern Pär Björkqvist och dennes kompanjon Eiler Frithiofsen gick in som delägare i företaget och de anslöt sig till Krav. Det la grunden för Sigulds kött.
– Vi måste tänka på vad vi gör som sticker ut. Kalven föds på gården, går på bete och allt foder är lokalproducerat — det är vår affärsidé, säger Bengt Björkqvist.
Viktigt med marknadsföring
Vad som krävs för att få ut mervärdet från nötköttsproduktion har Izabelle Fahlgren och Amanda Larsson undersökt i ett examensarbete från Sveriges lantbruksuniversitet 2022. Där lyfter de bland annat vikten av marknadsföring från producenten som behöver berätta om hela produktionen för kunderna, från jord till bord.
Just det gör Sigulds kött. De tar återtag av dikorna som slaktas på Protos i Visby, styckas av Korvfabriken i Roma och säljer det till konsumenter, restauranger och grossister, som lagerhåller åt restaurangerna. Sommartid sker också försäljning i den egna köttvagnen i badorten Ljugarn. Övrig tid kan konsumenterna köpa köttlådor på gården eller i Visby.
Under sommaren sker distributionen i samarbete med sex andra småskaliga producenter och övrig tid distribuerar de själva. Företaget säljer cirka 25 procent av sin totala köttproduktion så. Övriga 75 procent slaktar Protos och säljer via de stora livsmedelskanalerna.
Förklarar köttpusslet
Bengt Björkqvist har haft tankar på att kapa mellanhänder och nå konsumenter direkt sedan han var mjölkproducent. Att ställa om från mjölk till kött har inte varit helt enkelt. 2018 kom torkan och på Gotland blev den tuff även 2019. Det blev ont om foder, tillväxten på djuren var dålig och de hade behövt mer hull vid slakt. Samtidigt började företaget sälja direkt till konsument.
– Då gick det jättedåligt. Vi hade fel kvalitet på köttet och hade inte arbetat upp vår kunskap. Vi gjorde det för snabbt helt enkelt.
När Maria Enderborg kom in i företaget 2021 gjordes ett omtag. Samma år hade de byggt ett nytt dikostall med plats för 209 djur. De såg också över sin strategi för att lättare kunna sälja köttet från hela djuret.
– Vi kan få en beställning på 700 kilo biff men då har vi 15 ton andra köttbitar också. Vi är tydliga med restauranger om att vi säljer helheten och förklarar köttpusslet för dem, säger hon.
Fotnot: Examensarbetet från SLU heter Nötboskap i en geografiskt avgränsad distributionskedja. En kvalitativ fallstudie om lokalproducerat nötkött och dess mervärden och är skriven av Izabelle Fahlgren och Amanda Larsson.