När Anette och Peo Lägervik på gården Lutarp, två mil norr om Eksjö i Småland, växlade från mjölk till kött föll valet på hereford. En lätt köttras som passade för att sköta gårdens naturbeten och så ville de ha lättskötta djur. Genom det stora avelsintresset som vuxit fram under 28 år med mjölkkor satsade de på en avelsbesättning
– Om man ska byta från mjölk till kött är den bästa strategin att sälja mjölkkorna och köpa in köttdjur, inte att korsa över, säger Peo Lägervik.
För sex år sedan byggde de en lösdrift med 65 platser för kor och ungdjur. Stallet har öppen långsida med foderbord och tre rader liggbås. I det gamla stallet är det numera enbart plats för avelstjurar och kalvningsavdelning
Sedan tiden som mjölkbonde har Peo Lägervik ett vältränat öga för brunstpassning. Sen är det husdjurstekniker från Växa som seminerar. Framför allt används svenska semintjurar. Varje säsong brukar 10 till 15 kor semineras. Sedan har de också tre avelstjurar.
– Jag brukar ge dem ett par chanser med semin. Kvigorna tar sig ofta på första semineringen, säger Peo Lägervik.
Kalvningsperioden är från 1 januari till slutet av april och betessläppet sker runt den 20 april. På betet hålls djuren i sju grupper, varav tre med tjur.
– Vi önskar korta kalvningsperioden och få bort de sista kalvningarna i april, säger Peo Lägervik.
Han tycker att index kan vara ett bra verktyg, men djur med import i härstamningen kan få låga index, trots att det är bra djur. Annars ser han indexen som ett hjälpmedel att rangera djuren, till exempel Mix som visar kons förmåga att ge mjölk till kalven.
– Men det är också roligt att ha vackra djur, säger Anette Lägervik.
Hela reportaget finns att läsa i pappersutgåvan av Nötkött nr e. Vill du prenumerera, klicka här: Prenumerera på Nötkött – Tidningen Nötkött (tidningennotkott.se)
Hereford
Hereford är en lätt köttras med rötterna i Herefordshire i västra England. Stamboken skapades 1846 och de första djuren kom till Sverige i början av 1950-talet. Det är den näst största köttrasen i Sverige med 2 377 kalvningar i KAP 2021, vilket är 22 procent av de renrasiga kalvningarna.
Källa: Svenskt kött
