Det här är en förkortad version av artikeln. Du kan läsa den sin helhet i Nötkött nummer 2 2025 (länk till e-tidningen).
Den psykiska hälsan hos svenska lantbrukare har forskare vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet och SLU undersökt i en ny studie, på uppdrag av Jordbruksverket.
Vissa grupper extra drabbade
Studien genomfördes under första kvartalet 2024. Resultatet visar att det finns vissa grupper i branschen som är extra drabbade av psykisk ohälsa. Det handlar om yngre lantbrukare som är relativt nystartade (under de första tio åren av sitt lantbrukarliv), kvinnliga lantbrukare, djurproducenter (framför allt mjölkproducenter) och de som har sin produktion i Norrland.
– Andra studier pekar på att äldre män mår sämre, men i vår studie är det inte så. Vi ser att det är yngre och kvinnor som mår sämre. Det tror vi beror på att de har svårt att få ihop livspusslet med barn, partner och mycket arbete för att bygga upp företaget och ofta stora lån, säger Peter Lundqvist, senior professor vid SLU, som har lett arbetet med studien.
LÄS MER: Brucellos – ett hot mot folkhälsan i Centralasien
Upprätthåller en fasad
En annan anledning till att den psykiska hälsan ser ut som den gör tror han kan vara machokulturen inom lantbruket, som han menar finns kvar. Även ett beteende där fasaden upprätthålls utåt och problem inte diskuteras med utomstående.
– Fastän lantbrukare har många nätverk så håller man viss distans till andra, jag tror att det bidrar till det. Många män sitter fortfarande på ägandet, kvinnor kan vara aktiva i lantbruket men blir inte alltid synliga.
Bland de 2 835 lantbrukare som deltagit i studien framkom att 17 procent upplevt depression av någon form, enligt forskningskriterier som mäter mental hälsa. Hur det skiljer sig mot övriga samhället vet inte studiens forskare. Men när de har jämfört med internationella studier fanns flera som visade att lantbrukare har sämre psykisk hälsa än andra jämförbara branscher och samhället i stort.
– Elva procent i den svenska studien har haft allvarliga funderingar på om livet är värt att leva, kopplat till sin livssituation. Det stämmer också överens med andra länders resultat där man har tittat på samma sak.
Söker inte vård
Det var fler män än kvinnor som känt så och fler yngre än äldre. Men i fallet om livet var värt att leva gjorde produktionsinriktningen ingen skillnad.
Peter Lundqvist menar också att lantbrukare inte söker vård i den omfattning man borde. Tidigare fanns företagshälsovård för lantbrukare och lantbrukarna i studien uttrycker att primärvården i dag inte förstår deras situation. Men det finns också möjlighet att införa stödsystem för roller som på olika sätt har kontakt med lantbruket.