Innovationen ”Gårdsbaserad proteinproduktion med fermentering” bygger på samma tankar som vid tillverkning av köttsubstitutet Quorn.

– Det började med att jag träffade Per Frankelius på Linköpings universitet som frågade varför vi inte gör likadant med foder, säger Micael Simonsson, numera innovatör på Dapibus AB i Lund.

Först tänkte han att processen var för dyr för foder. Men efter att ha räknat på det pågår sedan några år ett utvecklingsarbete. Innovationen fanns med på Elmia Lantbruks innovationsarena. Lantbrukare som besökte montern hade frågor kring att köra reaktorn samt praktiska frågor om utfodring och ekonomi. Att kunna skippa sojan i foderstaten och säga att allt foder är från Sverige lockar också.

En patentprocess pågår kring själva fermenteringsreaktorn som därmed inte går att visa. Men upplägget är att krossa vete, tillsätta vatten samt en svampkultur och därefter låta det jäsa i fem dagar. Hygienen är viktig för att få önskad jäsprocess.

– Tanken är att man ska kunna använda vete eller något annat fodermedel man har tillgång till på gården.

Blir ett blötare foder

När svampen äter av substratet bildas svampprotein och vete kan gå från ursprungligen 11–12 till 20–30 procent protein i den fermenterade slutprodukten.

Svampkulturen är framtagen för att passa vete, men kan anpassas för att matcha fler substrat. Svampkulturen är initialt i vätskeform men skulle kunna frystorkas.

Torrsubstanshalten efter jäsningen ligger på mellan 35 och 55 procent och går att justera. Eftersom det blir ett blötare foder måste processen göras kontinuerligt under säsongen.

Passar till mjölkkor och ungtjurar

Under utvecklingsprocessen har Micael Simonsson haft en lantbrukare som bollplank.

– Jag tror på idén, det ligger rätt i tiden att minska vårt beroende av soja för miljö och beredskap, säger Albin Bengtsson, mjölk- och nötköttsproducent på Bengtssons Lantbruk i Alvesta.

På gården finns 140 mjölkkor, 15 dikor, 35 kokvigor och de egna tjurkalvarna behålls och föds upp till slakt. Han ser det framför allt som ett foder till mjölkkor och ungtjurar.

– Jag kan tänka mig att vara testgård. Om det ska vara praktiskt intressant handlar också om vad det blir för pris jämfört med soja.

Micael Simonsson räknade på världsmarknadspriserna på vete och soja 2022 och menar att det behandlade vetet kan vara konkurrenskraftigt jämfört med soja. Men nya beräkningar ska göras av Sveriges lantbruksuniversitet. Jäsningsreaktorn skulle kunna köpas eller leasas.

– Jag tror att man behöver ha fler än 100 mjölkkor eller 200–300 köttdjur för att få ekonomi i det, säger Micael Simonsson. Vi behöver verifiera det när vi gör tester på gård.

I vinter och vår ska smältbarhetsförsök göras på gris och kyckling följt av nötkreatur på Sveriges lantbruksuniversitet. Målet är att efter testet av fodervärdet göra ett fältförsök med en anläggning på en gård i slutet av 2025.

.