Jordbruksverkets rapport ”Förluster av griskött, nötkött och mjölk på gården” är en uppföljning av livsmedelsförluster inom primärproduktionen, där flera svinnrapporter har tagits fram inom ramen för livsmedelsstrategin. Som underlag har Centrala nötkreatursregistret, CDB, använts där alla nötkreatur i Sverige ska vara registrerade.

Nötköttsförlusterna är störst bland mjölkraserna, framför allt mjölkkor och deras kalvar. En närmare analys av hur förlusterna fördelar sig inom kategorin kalvar, kvigor respektive handjur visar att även här är förlusterna högre hos mjölk- jämfört med köttraserna.

Kalvar och unga djur upp till ett års ålder står för en hög andel av nötköttsförlusterna räknat i antal djur. Det är framför allt på mjölkgårdar, och nötköttsföretag som föder upp mjölkraskalvar, som extra insatser behövs för att förbättra kalvarnas välfärd och hälsa.

Svensk holstein har högst andel svinn då 17 procent av djuren räknas som förlust. Därefter kommer köttrasen highland cattle med 15 procent förlust. Köttraser som hereford, angus, charolais och limousin, liksom lantraserna, ligger alla på en lägre nivå av förluster.

Den ekonomiska förlusten för nötkött beräknas till 500 miljoner kronor, vilket nästan utgör 8 procent av sektorns produktionsvärde under 2020. Resultaten visar också att hemslakt är vanligast hos producenter med highland cattle och lantraser, även om denna mängd i vikt utgör en liten andel av den totala produktionen. Hemslakt kan även vara ett sätt för att ta vara på kött från djur som till exempel haltar och därmed inte kan skickas till slakt men i övrigt är fullt friska.