Efter ett bevarandearbete har barrosã stabiliserats på cirka 7 000 renrasiga hondjur. Traditionellt har djuren betat på platåerna Barroso och Minho i norra Portugal och hållits för köttproduktion och som dragdjur.
Rasen har sitt ursprung i mauretanska raser som förts in från Nordafrika så långt tillbaka som innan landet Portugal bildades år 1143. Populationen växte och rasen utvecklades till landets näst största. En del djur exporterades även till England. Barrosã höll länge emot introduktionen av mer högproducerande raser.
Barrosã påminner om den spanska rasen cachena, se Nötkött nummer 4 2020, även om barrosã är något större. Ibland betraktas barrosã och cachena som två varianter av samma ras.
Lyrformade horn ett signum
Pälsen har en ljust brun färg, som kan ha rödaktig ton och djuren är av en mindre typ. Ett kännetecken är också de stora lyrformade hornen. Det är härdiga djur som ofta föds upp på bete och vallfoder, traditionellt på grässlätter.
Antingen kan kalvarna slaktas vid fem till nio månaders ålder och säljas som kalvkött, eller födas upp som stutar och slaktas vid upp till 36 månaders ålder. Köttet är känt för sin kvalitet när det gäller smak och mörhet, vilket kopplas ihop med den gräsbetesbaserade uppfödningen.
Kött från barrosã-djur, som producerats inom rätt geografiskt område, kan säljas som ”Carne Barrosã PDO”. Märkningen PDO står för Protected Designation of Origin.
BARROSÃ
- Ljusbruna med vitare ben och vitt runt ögon/mule. Tjurarna är ofta mörkare.
- Levande vikt: 800 kilo för tjurar och 450 kilo för kor.
- Hornen är ett signum.
- Påminner om rasen cachena i Spanien.